Support

Privatpersoner - Kundservice

kundservice@ip-only.se

I vårt kundforum finns svar på nästan alla frågor. Sök svar eller ställ din egen fråga! Privat- och småföretagskunder med aktiva tjänster i våra öppna nät ska i första hand vända sig till sin tjänsteleverantör för frågor och support.

Företagssupport - Helpdesk

helpdesk@ip-only.se

Kontaktvägar för fakturafrågor, felanmälan, och teknisk support för företagskunder. I vår kundportal kan kunder se tjänster och fakturor samt se och lägga felanmälan. Portalen hittar du här: https://customerportal.ip-only.net/

Privat

Kontaktvägar för privatpersoner och småföretag i något av våra regionala nät.

Driftinformation

Status för eventuella pågående driftstörningar

Företag

Kontaktvägar för våra företagskunder

Kontakta IP-Only

IP-Onlys huvudkontor ligger på Bäverns gränd 17 i centrala Uppsala. Karta

Vi har även kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingfors och Oslo. Vår växel nås på +46 (0)18 – 843 10 00.

Adresser och kontaktuppgifter.

Kontaktsida
2017-12-05
|
Kategori:

Nyheter,

Företag,

It-säkerhet

Upp på barrikaderna, alla it-chefer!

Vi har tillsammans med Sifo tagit fram en rapport om it-chefens utmaningar. Nu släpper vi en artikelserie som bygger vidare på insikterna i rapporten. Dessa sex artiklar baseras på de tre viktigaste områdena för att skapa nöjda, kreativa och effektiva medarbetare och it-chefer: wifi, säkerhet och backup. Detta är artikel 3 av 6.

“Vi måste få dem att slå näven i bordet”, säger Jonas Söderström, författare till boken Jävla skitsystem!. Vi har intervjuat honom om dålig it-miljö, stress och “peak-it-system”. Och hur vi gör allt detta bättre.

Jonas Söderström var med i begynnelsen. Internets begynnelse, alltså. Som flitigt anlitad konsult under mitten av 90-talet fick han direkt insyn i hur Den Revolutionerande Webben gjorde underverk för företag och myndigheters effektivitet. Förutom när den inte alls gjorde det.
– Samtidigt som internet introducerades ökade stressen väldigt kraftigt, det skedde ett oförklarligt trendbrott i statistiken, som inte stämde överens med gamla förklaringsmodeller. Tidigare hade man menat att man blir stressad när det är lågkonjunktur eftersom man då är rädd för att bli av med jobbet – men nu var det högkonjunktur.

Söderström började fundera kring de stressfaktorer han såg ute hos sina kunder. Det blev uppenbart att vi hade – och har – alldeles för krånglig it med för många system i våra arbetsmiljöer. De är dessutom inte lika välfungerande och intuitivt designade som den teknik vi använder oss av i våra privatliv.
– Det är tydligt att arbetslivet släpar efter här. Problemet utgörs inte bara av så kallade legacy-system. Det enskilt största problemet är att vi uppfinner mer och mer komplexitet. På sätt och vis är det en gåta att vi har så dålig it-miljö idag eftersom vi de senaste 40 åren har vetat hur man gör bra it. Varför skapar vi hela tiden nya dåliga system? Det finns inte ett enda enkelt svar på den frågan.

En av svårigheterna är att man inte alltid objektivt kan definiera vad som utgör en dålig it-miljö, menar Jonas Söderström. Till stor del beror det förstås på vilka arbetsuppgifter som it-systemet används för.
– Ett lysande exempel är när man på ett antal universitet konstaterade att man behövde ett system för att ge eleverna scheman. Då använde man sig av ett system som ursprungligen utvecklats för att administrera lokalbokningar. I teorin lät det kanske som en bra idé. Men resultatet blev katastrofalt.

Enligt Söderström kan vi inte göra slut med dålig it om vi fortsätter att utveckla och upphandla som vi alltid har gjort. Det som återstår är att uppvigla slutanvändarna – de som mår allra sämst av dåliga digitala arbetsmiljöer. Det var därför han skrev sin bok Jävla skisystem!. För att få oss att vilja göra revolt.
– Min yrkesgrupp har misslyckats. Vi har känt till det här i 40 år men vi har inte lyckats övertyga inköpare och utvecklare av it-system om att de måste göra på ett visst sätt för att få en effektiv it-miljö. Den enda grupp som finns kvar är slutanvändarna, vi måste få dem att slå näven i bordet. Det betyder inte att jag tycker att upphandlarna är idioter. Vi behöver alla skärpa oss.

En annan aspekt är att vi använder oss av för många olika system. Upp till en viss nivå ökar det produktiviteten. Därefter börjar det tära på vår kognitiva kapacitet. Den krångligare lösenordshanteringen och skillnader i systemens gränssnitt gör att vi hela tiden måste ”ställa om” i hjärnan.
– Den fysiska arbetsmiljön skapar huvudsakligen belastning för muskler och leder. Den digitala arbetsmiljön är oftast inte farlig på det sättet, även om det finns risker med exempelvis musarm. Huvudsakligen belastar den hjärnan, minnet, tänkandet och koncentrationsförmågan – våra mentala och kognitiva resurser.
– Hjärnan är på det sättet precis som en muskel: om man måste använda den till oviktiga saker blir det färre resurser kvar till jobbet som ska göras. Vi uttömmer våra kognitiva resurser på att leta efter rätt lösenord eller navigera genom flera olika gränssnitt. Det leder till stress på många nivåer.

Det är lätt att förstå varför dålig it-miljö och den rena mängden it-system skulle kunna påverka våra stressnivåer negativt. Enligt Jonas kan dock en del av förklaringen spåras till någonting som i teorin borde underlätta vår vardag – nämligen det faktum att vi gör våra system mer integrerade med varandra.
På den fronten har vi nått ”peak it-system” för länge sedan:
– När det sker en förändring någonstans i ett nätverk av sammanhängande noder, där system är beroende av och integrerade med varandra, blir det snabbt väldigt bråttom att se till så att allting fungerar ihop.

Det här var inte ett problem för 10–15 år sedan när de flesta system var självständiga. Enligt Jonas Söderström har vi strävat efter att koppla ihop system eftersom det i teorin gör dem mer effektiva – men det vi ser nu är att det även kan leda till ökad stress. Mängden av ömsesidiga beroenden tvingar fram att saker och ting måste göras väldigt snabb: ”När system X har uppdaterats måste vi direkt förändra system Y och Z för att allt ska fungera”.

Det här skapar problem eftersom externa påtryckningar ofta gör att vi måste skynda fram en lösning. Det är dock viktigt att komma ihåg att stress ofta leder till ännu större problem.
– Ta Transportstyrelsens it-skandal som exempel. Om man bortser från det politiska spelet måste man fråga sig hur det kommer sig att ett statligt verk fullt av it-proffs åsidosatte de säkerhetskrav som fanns? Det var inte som att de här människorna inte förstod kraven. De visste exakt hur kraven såg ut, men på grund av stress kände de att de var tvungna att kompromissa med dem.
– Tittar man på dokumentationen ser man mycket riktigt att det var väldigt bråttom eftersom Regeringskansliet tryckte på och menade att om man inte fick säkerheten på plats direkt kunde man inte göra projekt X och Z.

En nyckel till att komma runt ett lapptäcke av dåliga it-lösningar är ofta att börja med en stabil infrastruktur. En annan nyckel är att inse att du som it-chef inte behöver göra allting själv bara för att du har ansvar för företagets it. Det är ofta bättre att experter uppdaterar dina brandväggar eller tar hand om ditt wifi. Lägg fokus på det du är bra på, få dessa processer att flyta på som de ska, och lägg sedan ut det du inte är lika bra på. Tanken är inte att du själv ska driva en serverhall från något undangömt rum på kontoret, placera den istället i ett colocation-center – det får både er och era servrar att må bättre.

Så hur går vi vidare, hur uppnår vi en god digital arbetsmiljö? Precis som allt förändringsarbete börjar och slutar det med dig. Våga vägra dålig it.

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig till vårt nyhetsbrev.
Klicka här för att ladda hem rapporten.
Vill du prata digitalisering och utmaningar? Kontakta oss.

Dela:

Till startsidan